Cliobloggen

Hem » Uncategorized » Skaramissalet

Skaramissalet

Annonser

Skaramissalet, kallas en handskrift på latin i folio från 1100-talet som har funnits i Skara stift sedan medeltiden. Idag återstår bara cirka en åttondel av det ursprungliga omfånget (44 blad av ursprungliga 300), men tillräckligt mycket har bevarats för att kunna få fram relativt många uppgifter kring dess historia.

Missalet är idag i två volymer och förvaras på Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Den ena delen är mycket vackert illuminerad. Efter fem års arbete publicerade 2006 nya forskningsrön kring handskriften i en utgåva betitlad: Skaramissalet. Studier, edition, översättning och faksimil av handskriften i Skara Stifts- och landsbibliotek. Utgivare var Stiftelsen Skaramissalet med prosten Johnny Hagberg som ordförande. Vetenskaplig redaktör var docenten Christer Pahlmblad som vid sin sida hade ett flertal specialforskare.

Mässboken innehåller gudstjänstordningar för tiden kring nuvarande palmsöndagen, 3–5 söndagarna efter påsk, Kristi himmelsfärdsdag, 6:e söndagen efter påsk och pingstveckan. Därtill finns de under hela året återkommande »fasta« partierna som Ära vare Gud, Helig, Helig, Helig, instiftelseorden och O Guds Lamm. Delar av ritualen för begravning och palmvigning ingår också. Skaramissalet innehållet såväl texter som noter.

Skaramissalet kallas ibland »Sveriges äldsta bok«. Påståendet får nämnas med en viss reservation. Det är ingen bok i vanlig mening utan en handskrift. När handskriften brukades fanns inget Sverige. Inte desto mindre ligger det ändå en del i påståendet. Denna »bok« är den som bevisligen funnit längst tid i vårt land.

Missalet togs ur bruk under 1200-talet då det redan ansågs föråldrat. Redan innan detta skedde hade ett flertal helgon som inte var aktuella för Skara stift tidigare strukits över. Inte minst genom att studera de strukna helgon kan man få många uppgifter och antaganden från vilket kyrklig tradition missalet härstammar och var det kan ha tillverkats. Ett sådant helgon är Swithun som dyrkades i England men också i Normandie. Nordfrankrike är ett av de områden som pekas ut som möjlig plats för tillverkning. Det skulle också stämma väl överens med de underbara, bevarade, Majestas och korsfästelsebilden som visar tydliga samstämmigheter med nordfranskt bokmåleri från denna tid.

Vid den dendrokronologiska undersökningen av volym II kunde det konstateras att trädet som pärmarna är tillverkade av fälldes med största sannolikhet i Skaratrakten efter 1264 (1264–1300). Det ligger nära till hands att tro att det var under Brynolf Algotssons episkopat (1278–1317) som missalet placerades i domkyrkans bibliotek för att bli referenslitteratur. Det förklarar också uppdelningen i två volymer, som på det viset blev mer lätthanterligt för studier, men obrukbara i den praktiska liturgin. Av detta missale har man sedan skurit pergamentsbitar för lagning av andra böcker. Pergamentet är daterat till 1150.

Uppskattningen av Skaramissalet har framförallt lyfts fram i modern tid. Den var en av dyrgriparna, som visades i Europarådets utställningar 1992–1993 i Paris och Köpenhamn om vikingar och korsfarare i Norden och Europa 800–1200.

Den konstvetenskapliga forskningen har framförallt gällt missalets samband med det västeuropeiska bokmåleriet under 1000-talet. Även den kyrkohistoriska forskningen har tagit del av missalets innehåll. En del forskningsresultat publicerades redan på 1940–1950-talen. Nya forskningsmetoder, inte minst ny teknik och tvärvetenskapliga synsätt har gjort att resultaten från utgåva 2006 har hjälpt oss att på ett betydligt djupare sätt komma Skaramissalet nära.

Utgåvan har bland annat överlämnats till Vatikanbiblioteket och visar på Skara stifts andliga tradition och historiska samhörighet med den katolska kyrkan. Utgåvan mottogs med stort intresse då något liknande inte fanns i bibliotekets samlingar.

 

Johnny Hagberg, ordförande i Skara stiftshistoriska sällskap och i Föreningen för Västgötalitteratur, håller i en omfattande bokutgivning och i en skriftserie med 90 utgivna volymer.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: